Idag skulle man verkligen ha behövt solglasögon, kombinationen vita snöfält + klart solsken var nästan förödande för dessa arma grävlingsögon..Vi har sett fram emot när snön börjar bära, finns det förresten ett uttryck för det på svenska, på finska heter det "kantohanki" (om alegni läser, du kanske vet som är duktig på språk?), det betyder att man kan gå på snön utan att sjunka ner..Mannen var redan igår helt övertygad om att det skulle bära, så han gav sig iväg till det som på sommaren är grönsakslandet. Det gick inget vidare, han sjönk stundvis ner nästan till midjan, hunden och dottern gick det bättre för. Idag gjorde vi ett nytt försök, det var ju trots allt -15 grader i natt. Solen fick trädgårdsgenerna att vakna så jag tänkte kombinera snöpromenad med lite trädgårdsplanering. Det gick inte så bra, dessutom gjorde det riktigt ont att sjunka ner genom den hårda snöskorpan. Ännu får man vänta lite innan man kan ge sig ut och skida över fälten. Eller man kan ju försöka men det gäller att ha mobilen med sig så man kan ringa efter grannens traktor när man sitter där i drivorna upp till öronen..
Den här veckan har bloggen varit långt borta från tankarna, om några veckor är det nämligen utställningsdags och det är en hel del att göra före det. Det blir en historisk utställning, det är nämligen första gången som vi har utställning tillsammans, mannen och jag. Det blir alltså målningar och konstfotografier. Har hållit på nu i två dagar med inbjudningskortet - hur kan det vara så svårt att få ihop två ganska olika konstnärers verk på ett kort? Dessutom uppför sig skrivaren konstigt, jag bytte färgkasetter på den och nu är den förälskad i rött och blått. Fattar inte, jag har inte rört några inställningar, vad kan ha hänt? Det är underligt att det alltid skall hända något sådant här när man är uppe i något viktigt och lite brådskande..Men annars skulle det väl vara för lugnt och stresslöst här i livet (??)..
Det är en i familjen som i alla fall vet precis var solglasögonen finns..
Jycken läser tydligen om hur hon skall uppföra sig..Det är ju jättebra när hon sköter det där med uppfostran alldeles själv..Skämt o sido så är det faktiskt riktigt roligt att lära hunden nya saker, man borde lägga mera tid på det bara. För två dagar sedan lärde vi henne "mangu", det är när hon sitter på ändan med tassarna uppåt, om ni förstår vad jag menar..Hon ser nämligen precis ut som en mangust när hon sitter sådär, jättegulligt! Måste ta en bild på det också så får ni se..Jag tror att det finns mycket potential i henne, det gäller bara att ta tillvara på det. Hon är mycket villig att lära sig. Vi har också haft en "agility"-bana för henne med olika hinder och grejer man skall springa igenom, det är också jättekul. Nu ligger allt under snön..
Ha en skön helg allihopa, kom ihåg att tanka D-vitaminer i solen men skydda ögonen - som våran Tipi!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti