Med färg eller utan

Jag har länge hållit mig lugn vad gäller utseendet av bloggen men nu var det dags för lite förnyelse..Har varit på ett par jättefina fotobloggar och sett att ganska många använder svart bakgrund för att bilderna skall komma mer till sin rätt. Och eftersom jag har mycket bilder så tänkte jag prova, hoppas ni inte tycker det är för mörkt. Vad har då bilden med bloggens namn att göra? Absolut ingenting! Det verkar bara att jag är galen i grönt, det sjunker djupt in med bilder med grönt. Jag kom på mig själv en dag med att vara ledsen över att det dröjer till nästa höst innan naturen presenterar den färgskala som jag älskar. När våren kommer spricker allt ut i grönt, men det är en "omogen" grön färg, ljus och skir, vacker i och för sig. Men nu är det så att jag gillar allra mest den mogna gröna färgen, fyllig och nästan sensuell i sin mustighet. Samma sak med andra färger i naturen, brunt, grått osv. Just dom färger som fanns innan snön kom. Grönt verkar vara för tillfället annars också viktigt för mig, jag märker att när jag söker saker till nätbutiken på loppisarna så är det ofta gröna saker som blicken dras till. Också tyger, spetsdukar och andra textilier vill bli gröna, köpte just idag en härligt rörig plastpåse med diverse spetsdukar, dem skall jag göra något roligt av.

Kan ni räkna hur många gånger ordet "grönt" i olika former förekom i stycket här ovan...

Men det var nu inte grönt som det här skulle handla om idag, i alla fall inte enbart. Idag var jag till min datareparatör (hälsningar till Zas data, Kimitos bästa databutik!!) och vi kom att prata om svartvita bilder kontra färgbilder. Vilket är då snyggast? Går det över huvud taget att säga antingen eller? Här skulle det vara roligt att höra er åsikt igen, skicka gärna kommentarer! Jag har alltid tyckt om svartvita bilder, de har en speciell charm, kanske beroende på att de är lite gammaldags. De är också ganska krävande, för motivet kommer fram på ett annat sätt. Det är jättesnyggt med porträtt i svartvitt! Jag har tagit några av min dotter bl a, vill tyvärr inte visa dem här för jag vill inte att hennes ansikte skall fara ut i "etern". Nu kommer jag lite in på sidospår men måste bara säga att det är egentligen synd att det finns så mycket knäppisar i världen (och nu menar jag INTE er som läser bloggen) som gärna missbrukar oskyldiga bilder som finns ute på internet, och eftersom det inte är möjligt för mig att kontrollera hela världen så väljer jag att inte sätta ut hennes porträtt.  Så att ni inte tror att jag är så fisförnäm att jag bara skryter men inte visar bilderna..Här dock en bild som kan visas tycker jag:

Gammaldags filmstämning, man kan nästan höra den rasslande ljudinspelningen som hör till..

I svartvitt är det också fint med lite grafiska motiv som de här..

 

 

Vissa naturmotiv klarar också ganska bra det där med svartvitt..

Skall faktiskt försöka ta mera bilder i svartvitt, än så länge finns det tex inte i nätbutiken så många svartvita bilder att välja mellan. Men det kommer mera, jag lovar!

Men så finns det vissa saker som bara måste tas i färg..

Och när jag fotograferar så gäller det att släppa loss, slänga all allvarlig teknik i skroten (om än kanske tillfälligt) och tuta och köra..

Med dessa glada bilder önskar jag er ett jättefint veckoslut, kom ihåg att klä er varmt och njuta av klara vinterdagar!

Om både det ena och det andra - och lite om det tredje också

Jag har faktiskt dåligt samvete för att jag inte har skrivit i den svenska bloggen på jättelänge, förlåt alla ni som tittar in..Det har bara varit svårt att få tiden att räcka till, det är väl delvis för att jag alltid vill skriva så mycket och ha med mycket bilder. Det är helt omöjligt att skriva om allt som hänt här emellan, det skulle bli kilometervis med text, så jag skriver lite bara (hihi..!)

Idag kom vi hem från en resa till Tavastehus, vi hade en andlig sammankomst där, det är både en dag med undervisning och umgänge med kära vänner. För att slippa köra hem i mörkret hade vi bestämt att vi skulle sova över där och köra hem idag i dagsljus istället. Och då måste jag ju få gå på loppis, både för nätbutikens skull och annars. Det är faktiskt ganska intressant att man märker att man är i en annan stad när man går på loppis, det är inte samma saker på loppisarna i olika städer. Man skulle ju tro att en del grejer finns överallt i Finland och så är det ju också, men som sagt, skillnader märker man..Drömmen skulle vara att köra runt hela Finland och leta reda på skatter till nätbutiken, det är ju det som är tanken med min butik, förutom för fotona och mannens konst som finns där till salu. Tyvärr är detta inte möjligt för tillfället, men när man nu är på resa så måste man ju passa på. Annars går jag igenom loppisarna på lite närmare håll..

Jag hittade några helt underbara skolplanscher till butiken, ni skall få se dem senare, och så hittade jag något som jag har varit på jakt efter ett tag nu. Innan jag visar vad, skall ni få lite bakgrundsfakta.

Det är nämligen så att min lilla flicka fick låna skridskor för ca två veckor sedan, och så var vi på isplanen i Kimito centrum där hon sådär huxflux lärde sig att stå på skridskorna. Allt är så mycket enklare för barn..Vi har härhemma, ca 300 m från oss, en stor damm som har frysit, där har hon nu åkt ett par gånger, varje gång går det smidigare och smidigare. När jag har följt henne, har det börjat kännas som att det skulle vara roligt att prova själv också. Har senast stått på skridskor för nästan 20 år sedan, är dessutom inte speciellt bra heller. Men viljan att prova igen har bara blivit starkare och starkare så idag köpte jag..

ja, skridskor! Funderar allvarligt på om jag skall köpa rosa band till dem, det skulle säkert se roligt ut, eller vad tycker ni? Dom är väldigt slitna men inte var dom dyra heller och det är bra, det är ju inte säkert om jag lyckas över huvud taget röra mig med dem på..Men försöka skall jag..Måste dock se ut som Michelin-gubben för att skydda alla viktiga kroppsdelar, speciellt huvudet..Det skall verkligen bli intressant, vilken tur att den där dammen ligger mitt i ingenting så jag har ingen publik, förutom min dotter då förstås. Och hon är så rar så hon kommer inte att skämmas för mig, hon skulle nog inte skämmas heller om vi skulle fara till Kimito centrum. Men jag skulle skämmas för mig, så först måste jag träna mitt i skogen..Här åker dottern och som ni ser så går det riktigt fartfyllt till redan..

Hunden har en annan uppfattning om vad som är roligt..

Tog bilder med mobilens kamera, det blev väldigt konstiga färger på dem..

 

Det var visserligen lite molnigt om det kanske påverkade, för här har ni en bild från en solig dag, tagen med samma mobilkamera

Jag skulle faktiskt behöva ha en inbyggd kamera med mig precis alltid, överallt. Ja, visserligen har jag ju det också, ögonen är ju förebilden till kameran, men jag menar nu en kamera som man skulle kunna frysa ögonblicken med. För mig är det så viktigt med fotograferandet att om jag inte har med kameran och ser något som jag vill ta bild på, gör det nästan fysiskt ont. Men tyvärr går det inte att ha med kameran överallt, speciellt inte nu när det är kallt. Dessutom är den digitala tekniken fruktansvärt känslig för allt möjligt, inte riktigt praktiskt.

Jag har funderat mycket på det där med att vem får kalla sig fotograf. När jag började som egen företagare tänkte jag att skall jag våga kalla mig för fotograf. Skall man ha gått en utbildning för att kunna kalla sig det? Eller är en brinnande vilja, intresse, passion för det som konst och årtionden av fotograferande tillräckligt? Jag frågade min man vad han tyckte och för honom var det enkelt, han tyckte att jag absolut kunde kalla mig fotograf. Det är ju inte samma sak som att man skulle kalla sig läkare bara för att man är jätteintresserad av hälsa och kan hjälpa andra med hälsan, där är det ju allvarligt. Men kanske är det delvis en fråga om att ha självförtroende - inte för mycket men lagom mycket. Att man skall inte heller sticka under stol med något man kan. Vad tycker ni om det här?

Vi har fått uppleva en sagovinter utan like, ett riktigt winter wonderland. Undrar hur länge vi kommer att få njuta av det här? Här några bilder från våran ö..

 

 

 

Det var allt för idag. Ha det bra, vi hörs!

En färg åt årstiden..

Tiden den bara susar iväg..har jag börjat bli långsam eller något när jag inte verkar hinna med riktigt  nuförtiden..Det var liksom inte meningen att ha såhär långa pauser i skrivandet men hur det nu blev så..å andra sidan kan det vara bra att ha ett uppehåll emellanåt så känns det roligare att skriva igen. Men nu blir det lite text i alla fall. Och förresten så kan man ju alltid skylla på vädret - det är så kallt att hjärnan fungerar med vääääldiiiiggtt lååååånggssam faaaarrttt..

Har ni märkt att olika årstider verkar ha sin egen färgskala, en eller flera färger som kombineras med just den årstiden. Som tiden oktober-december; visst är det färger som rött, guld och silver som passar då? De motar mörkret och känns festliga, det passar liksom bra med lite glamour i vintermörkret. Rött gillar jag dock på sommaren också men på ett lite annat sätt, fräschare, som jordgubbar och röda sommarblommor. Till våren hör starkt grönt och gult. Men när jag började tänka efter vad som hör till den här tiden, midvintern, så kom jag plötsligt inte på någon typisk färg. Har ni hittat någon färg som passar januari? Nåja, vi kan ju göra en snabb färganalys och se om vi hittar något passande. Här kommer kandidaterna. Vad skulle ni säga om..

grått, brunt och lite andra "betong-aktiga" färger? Eller kanske..

aprikos-persika med vit pudring? Eller..

ljust blått med en antydan av turkost och lila..Eller..

djupare turkos med vit spets..Eller kanske ni vill ha ännu starkare färger som..

i den här löparen! Eller skulle det vara passande med..

något mera grafiskt i nästan svartvitt? 

Något som ni tyckte passade? Eller kanske er kandidat inte var med alls här? Berätta! Vad är det egentligen som får oss att ledas till vissa färger vissa tider? Den allmänna åsikten? Naturen? Något annat?

Fast hela landet ligger under flera decimeter snö så känner jag suget efter en speciell färg. Jag märkte det när jag var på loppis för några dagar sedan. Jag stod och fingrade på en virkad spetskappa en stund och genast kändes det bättre på något sätt. Och den kappan var..

 

 

 

 

javisst, den var GRÖN! Grönt ser härligt ut och jag skulle faktiskt kunna tugga i mig allt som syns i bilderna ovan, med grenar och allting (vitaminbrist kanske?), grönt är skönt!!! Men som årstidfärg åt januari är den nog inte så passande..

Om jag skulle välja någon annan av färgerna ovan så tror jag att det skulle bli den djupt turkosa med vit spets - klar, frostig, krispig, isig men ändå färgglad och med löfte om något..

Vilken färg skulle du välja?