Om härliga böcker

Arrghh..nu är jag arg..eller i alla falla irriterad..skrev en - heter det postning ?? men det har försvunnit och inte ville maskinen överföra bilder heller, kan det vara överansträngning i systemet, alla skriver i sina bloggar söndag kväll? Men nu verkar det fungera igen så vi gör ett nytt försök..

Ja böcker alltså, de är ju underbara! Har hela mitt lilla liv älskat att läsa, var redan i första klass flitig besökare på byskolans bibliotek. Kommer ihåg att när jag var en 10 år, läste vi Kulla-Gulla-böckerna med mamma och vi grät båda två. Det var på sätt och vis en härlig upplevelse, får se om jag kan göra detsamma med min flicka. Hon är nu 6 år och läser redan jättebra. En kväll ville hon läsa kvällssaga för mig, och hur hon sedan läste! Flytande, med röstskiftningar och allt, jag blev riktigt rörd. Det kändes på ett konstigt sätt som åter ett steg på väg från mig, att hon verkligen inte är en liten bebis mera som behöver mig hela tiden. Vemodigt, men nödvändigt. Snyft..

Jag är glad att jag har kunnat överföra kärleken tilll böcker till henne också. Det är en sådan fantastisk gåva att kunna läsa och njuta av det. En hel värld öppnar sig för en, och oftast helt gratis om man kan besöka ett bibliotek. De andliga värdena är också viktiga i vår familj, så att kunna läsa är oersättligt på den fronten också.

Härliga böcker har jag idag satt in på nätbutiken också, underbara inredningsböcker med inspirerande bilder! Det är sådana böcker som faktiskt är roligt att äga, att man kan gå tillbaka till dem när man vill, bläddra, njuta och drömma lite, kanske få en idé som man vill förverkliga därhemma. Så välkommen att kika i butiken, kanske där finns en bok som just du vill äga..

Här är en stämningsbild från en utav böckerna. Man kan ju bara njuta av färgerna och atmosfären! Ha en glad början på den nya veckan och kom ihåg att njuta av höstens färgprakt!

Färgglad hälsning!

Har suttit här och lekt lite med mina bilder..här får ni en glad hälsning via natur- och stilleben-bilder a la Laura! Det blev lite dockhusstorlek på det hela, nästa gång skall jag ta lite mindre antal bilder så man ser bättre. Men hoppas ni har förstoringsglaset i närheten..ha det bra!

Tadaa!

Nå nu så, får vi presentera; Retropearls by Laura! Fick äntligen insatt några i nätbutiken, titta under "retro och nostalgi", där finns en "underavdelning" eller vad det nu kallas, ja ni hittar säkert. Jag nämnde tidigare att de här pärlorna har en historia, nu skall ni få höra:

Det var en gång för över 30 år sedan ett ungt par som ville bilda ett eget företag. De köpte svarvade björkpärlor som de färgade, målade och lackade och gjorde sedan halsband och hårspännen av. Deras lilla dotter var också med och hjälpte till ibland.

Åren gick, företaget byttes mot arbete på annat håll. Den lilla flickan växte upp och bildade egen familj - och startade eget företag. En dag gjorde hon ett härligt fynd uppe på vinden; påsar med pärlor i underbara färger, lika glänsande och vackra som då för länge sedan, så välgjorda var dom! Flickan bestämde sig för att göra något av denna skatt, dessa pärlor skulle ut från sitt gömställe och glädja människor! Så föddes Retropearls by Laura - för retropärlor är de ju verkligen, födda på 70-talet..

 

Skall göra flera av dessa, nu är det bara några i butiken men som sagt, mera kommer, även i lite annan färg, så länge pärlorna räcker. Det är faktiskt toppen att "återbruka" på det här sättet, känns lite som man fortsätter föräldrarnas arbete också..

Idag har jag fotograferat nästan hela dagen, det är många nya fynd på väg in i nätbutiken bara jag hinner sätta in dem. Bl a till bokavdelningen kommer det fina saker. Hej så länge!

Om att vara retro

Jaha, just det..jag skulle ju faktiskt jobba, det var därför jag satte mig här vid datorn fast klockan visar sovdags (igen). Men så villade jag mig bort till de härliga bloggen och började läsa och så fick jag inspiration att skriva lite själv också. Så jag får väl mata in konstfoton till nätbutiken imorgon istället..

Jag blir riktigt avundsjuk när jag läser andras bloggar, när de får så mycket kommentarer! Hoppas jag också får sådana läsare som kommenterar, det skulle vara jättekul att läsa era tankar också! Så var inte blyga, berätta vad ni tänker och tycker! Men det är ju inget tvång, det är också roligt att ni kommer och bara läser, jag är väldigt glad för det!

Ja, om retro var det ja. Jag har funderat mycket på det där att varför är det så inne med retro nuförtiden. Trenden har ju hållit i sig ett bra tag redan och det verkar inte som den försvinner precis nästa vecka heller. Min förklaring är att dom som vara barn 1960-70 är nu vuxna som inreder hemmet och är intresserade av sådant, och det var något med den där barndomstiden som man vill ha en bit av hit till vuxenlivet också. Själv kommer jag ihåg mitten av 70-talet som en väldigt trygg tid, jag var inte ännu i skolan, föräldrarna jobbade hemma och man kunde sova länge på morgnarna om man ville. Man gick på svampskogsäventyr med pappa, skottade snö på gården i vinterskymningen medan mamma stekte plättar i köket, vi hade ett jättestort köksfönster med 9 rutor om jag inte minns helt fel och ljuset inifrån köket lyste upp den annars ganska mörka gården..Och lördagsbastu; vi hade bastu i en annan byggnad en bit ifrån huset, man skulle gå över en gräsmatta som för ett barn var stort. Jag minns hur det kändes att komma ut "bastu-het" i den svala kvällsluften, pappa bar mig hem och inne väntade kålgrytan som hade puttrat färdigt medan vi var i bastun..Ja, tänk att man kommer ihåg sådant så levande fast det är 35 år sedan..Jag undrar vilka saker min dotter skall minnas när hon är stor..

Det här örngottet (VARFÖR heter det örngott, kan någon förklara???)har hon i sin soffa i lekhörnan, den har varit min då på 70-talet. Jag hade inget eget rum (fast vi hade stort hus, men jag ville väl vara nära alla andra) men fick ett eget lek-krypin i en garderob som pappa tog bort dörren från. Där hade jag en liten lampa, lite leksaker och jag tror att den här kudden var med också. Det var lite som en grotta, mysigt..

Den här klänningen hörde inte till min barndom, men någon annan från samma tid känner säkert igen den. Man kan riktigt se en liten flicka springa fram till mamma med flätorna hoppande upp och ned..Den här söta klänningen hittar ni faktiskt i nätbutiken på "retro-avdelningen"!

Sedan så har jag ju under några dagar skrivit om retro och pärlor, ni undrar säkert vad jag håller på med..Ja, nu kan jag avslöja att det faktiskt kommer en ny varugrupp till nätbutiken som heter "Retropearls by Laura". Det är helt underbara halsband gjorda av färgglada träpärlor, de är som godis (har en själv och måste riktigt hålla mig från att stoppa dem i munnen, tror ej dom skulle smaka gott dessutom)! Men varför de är retro - ja, det skall jag berätta snart, bara jag får satt in några halsband i butiken. Då skall jag berätta om pärlornas historia, för den är tämligen intressant!

Ute stormar det för fullt. Det är skönt att vara inne i värmen, kom ihåg att vara tacksamma för att ni alla har ett hem som ger skydd, värme och förhoppningsvis kärlek! Ha en lugn natt!

ps. nu måste jag förstöra den smått allvarliga stämning som jag lyckade frambringa, jag kom nämligen på några förklaringar till varför örngott heter örngott:

a) öronen mår gott av att vara lutade mot ett sådant.Men när man skall lägga sig är man så trött att man inte orkar säga öron så blir det örn istället.

b) förr när man inte hade hus och bodde under bar himmel var man lite rädd för att man skulle få sällskap av örnar. För att de skulle hållas borta, eller åtminstone inte bita en i örat, satte man in godis i en fyrkantig tygpåse och lämnade det till örnen. Därav uttrycket örngott.

c) det fanns en gång för länge sedan en Herr Örn som älskade att sova. Varje gång han skulle lägga sig sade han: "de e´gott". I folkmun började man därför prata om örngott (gottörn skulle liksom låta så konstigt..)

Eller har ni kanske en bättre förklaring? Berätta!

(man märker att texten börjar spåra ur lite, det är verkligen dags att gå och lägga sig.. och de´e´gott!)

Trött men nöjd

Ja det är igen midnatt och här sitter jag och skriver..har blivit tydligen en dålig vana att vara uppe på nätterna, voi ändå (som dom säger här i svenskspråkiga Finland)..Har just gått igenom varenda grej i min nätbutik och justerat priserna (till förmån för kunderna), nu lönar det sig att titta in! Har mer grejer som väntar på att bli fotograferade, om man nu bara skulle hinna allt..

Idag har jag städat terassen, ja det blev faktiskt av och fint blev det. Tog några bilder för att visa några detaljer. Det skulle vara roligt med en helhetsbild men det verkar som där alltid är sladdar och tvättlinor och allt möjligt icke vackert som syns så våran terass i lite mindre bitar, varsågoda!

Gjorde ett roligt stilleben (rätt stavat, hmm?)  på bordet, skall sätta ett ljus under det rostiga rivjärnet. Jag är helt galen i rostiga saker (kanske jag är lite rostig själv också?)..Den konstiga högen som syns bakom är ett projekt som senare kommer att synas i nätbutiken men mer om det en annan gång. Om ni tittar noga ser ni också familjen nyckelpiga, det är lite som vi fast min man har inte så skrämmande ögon som "pappa-nyckelpiga"! Det är dottern som har gjort den största, jag blev så full i skratt när jag såg de där ögonen men man ville ju inte såra henne. Men de påminner mig faktiskt om den där ugglan på tv (i Finland) ni vet :)

När man sitter på terassen så har man en väldigt fin utsikt. Jag bara måste ha fri sikt, skulle bli galen om jag skulle ha skog runtomkring på nära håll och inte kunde se någonstans. Skall fälla lite mera träd och buskar så jag ser ännu mer och längre..Vi har en konstig form på vår gård som ni kanske ser, som en stor tårta med gräs på. Men det blir nog bra så småningom, förresten så gillar jag tårta..

 

Och så trillar vi ner från terassen och ser oss omkring..den här stegen rekommenderas att inte klättra på, för man kommer inte så långt - om man inte är en lättviktare som den här klättraren..

Krasse skall vara en idiotsäker blomma som alltid lyckas - jaha, kanske jag inte är idiot då eftersom jag nästan aldrig lyckas, den här var ganska fin ändå, underbara lysande färger - och lite rostiga detaljer i bakgrunden..

- Va göööru mamma?? Får ja´va´ me´?

Och här har ni min trädgård som är så chic..åtminstone shabby chic men det gillar jag jättemycket så det passar ju utmärkt! Skall faktiskt försöka rensa lite innan snön kommer (om det nu kommer..)

Så här ser jag min dotter för det mesta, på väg hitåt eller ditåt och absolut på cykel. Och bra går det, förutom imorse då hunden fick fnatt och hoppade på den cyklande lilla damen så hon föll omkull. Men det var också första gången som hon föll och lyckligtvis klarade sig helskinnad, blev bara lite rädd.

Och så en sista bild, denna hör ihop med något som är på gång och har med retro att göra - ja, konstigt va? Men mer om det senare..Ha en riktigt skön söndag!

Om bildgåtor och hemligheter

Det var en underbar dag idag, just en sådan höstdag som jag speciellt gillar. Luften är klar, solen värmer, jobbet flyter - nej, vänta lite, var kom det där sista ifrån? Önsketänkande kanske..Ja, jag hade faktiskt planerat en hemmadag idag, hade gjort upp i huvudet en jättelista på allt som jag skulle göra. Den listan är så lång att det skulle krävas en dag som är lång som en hel vecka för att det skulle gå..Men det är bra att vara optimist så..Nå, vi var och tog upp en lång rad potatis, hela familjen. Det rådde faktiskt en riktigt hektisk stämning på åkern, dottern och jag slogs nästan om vem som skulle få plocka upp de gulvita guldklimparna som dök upp vartefter mannen grävde upp dem. Dottern var iförd sin cykelhjälm så det verkade som om hon hade bestämt sig för att vinna denna tävling..Eller kanhända hjälmen var på för att hon bara MÅSTE ta en runda med cykeln med ungefär 10 minuters mellanrum, hon lärde sig nämligen i torsdags att cykla utan stödhjul. HURRA! För 35 år sedan lärde min pappa mig att göra det, och nu lärde han vår dotter. Rörande!

Hade planerat att jag skulle göra riktigt fint på terrassen, där ser bara förskräckligt ut för tillfället. Mannen lyckades kränga upp delar av trädgårdsgungan och jätteparasollen och lite annat upp genom vindsluckan (jag fattar inte hur han lyckades och ensam dessutom), jag däremot hann inte göra något där (på terassen alltså). Men imorgon, då skall ni få se, då ryker jag ihop med krukor och grejer som en galen orkan (lämnar förhoppningsvis lite bättre ordning efter mig) och skall göra det fint. Om jag hinner och orkar skall jag ta några bilder på hur det blev (om jag är vid medvetande imorgon kväll efter allt orkanerande, hmm heter det så..)

Nu skall ni få två "bildnötter"  att pigga upp fredagen med:

1) Hitta en hund (nej det är ingen räv) i bilden

2) Hitta en pojke i bilden

Sådant händer det här i skärgården..Kvällen använde jag till att under stor inspiration göra..ja men förresten skall jag inte ännu avslöja vad det var jag höll på med, skall ge ännu en bildgåta. Det har faktiskt med retro att göra..

Men mer om detta de närmaste dagarna. Ha ett riktigt skönt och soligt veckoslut!

Om den mogna skönheten

Ja alltså jag hade tänkt att jag skulle skriva en hel del om inredning men det är underligt hur det blir massor av allt möjligt annat..Som nu tänkte jag skriva lite om mogen skönhet. ??? Ja, i trädgården. (Nu skall vi komma ihåg att både fysiskt och psykiskt mogna människor är också vackra men det är inte det som det skall handla om denna gång). Jag fattar inte, varenda år blommar massor av mina blommor jättesent. Ta nu t ex gladiolerna (hoppas det skrivs nu så på svenska, där har jag lite luckor i grammofonen, eller vad det grammaturgen eller grammatiken..). Jag satte dem i jorden jättetidigt, ALLT FÖR tidigt enligt min mamma och trädgårdstidningarna, och jag tänkte att jaha dit for dom, men nästan alla kom i alla fall upp, dock har en del av dem varit på hård bantningskur för de är så smaaalaa sååå..Men blommar gör även de - nu, alltså. I mitten på september. Flera har inte ens slått ut ännu och jag hoppas att det inte kommer kalla nätter ännu..Jag älskar gladioler. De är så exotiska, nästan som orkidéer. Underbara att ha i vas inne. Välter dock ganska lätt så jag brukar ställa dem mot väggen, så de ser ut lite som om de var ute och hängde på någon bar, ni vet lutade mot bardisken. Har faktiskt aldrig själv stått och hängt så någonstans men har sett på tv hur det går till..

Och så har vi då dahliorna. Jag brukar få fnatt i fröaffären på våren med alla hääärliga blomsterlökar och fröer, och så köpte jag fem stycken kaktusdahlialökar och slängde dem också i jorden (för tidigt). Och så blev det frost och så var sagan slut för alla utom en. Den blev så fin och den blommar också först nu..

Nä tacka vet jag ringblommor, dom vet man i alla fall med var man har dom (vilken konstig mening..) och de lyckas ALLTID. Det är också lite av en traditionsblomma hos oss, det är nämligen så att min pappa har väldigt starka barndomsminnen av just ringblommor, sådana hade alltid hans mamma och dom blommade alltid långt in i september när skolorna då började. Så han blir lite extra glad när han ser att jag har sådana. Och det blommar länge bara man lurar de stackarna genom att ta bort fröställningarna. Tog en bild på min lilla flickas egen trädgård, där frodas allt möjligt och också ringblommor. Det var meningen att hon skulle själv ta hand om sin blomsterträdgård men ni vet 6-åringar, de har inte så hemskt mycket tålamod, i alla fall inte när det gäller att rensa. Jag rensade lite mellan varven men har inte hunnit allt men det är sådär fint lummigt och franskt eller vad tycker ni..Den konstiga trädställningen var det meningen skulle vara översållad med klätterväxter av alla de slag - ja, ser ni inte, dom är där faktiskt..Men dom drabbades av någon slags lågkonjuktur så de bekantar sig med de andra växterna nere på bottenvåningen, ringlar sig bland potatisplantor, nässlor och mullvadar, jag riktigt hör hur de för en väldigt högtflygande (??!) diskussion med resten av gänget där på vår åker. Så sådan mogen skönhet har vi omkring oss här. 

Och efter att ha fotograferat all denna skönhet så fick fotografen fnatt, satte sig i gungan som vi placerat mellan två jättehöga björkar, tog fart med kameran i hand och fick mycket intressanta bilder på omgivningen. Ni skall inte titta för nära på bilden här nedan för då blir ni alldeles dimmiga i ögonen, tänk er att det är en impressionistisk målning och backa lite - så kan också ett åkerlandskap se ut!

 

Nu skall jag försöka svinga mig till sängen, annars börjar landskapet  se ut så här för jämnan, även utan kamera och gungor..Så, svingsolahop på er!

ps. när det nu inte blev så mycket om inredning så kanske jag skulle kunna börja skriva om utredning istället..??

Om årstidsfärger

Min tanke var från början att inte skriva samma saker i båda bloggarna, på finska och svenska men nu blir det kanske så i alla fall då och då..I alla fall när det gäller dagens tema. Höll på att städa idag, har varit på gång att göra det i flera dagar men har haft så mycket roligare saker för mig..Som att t ex ta bilder till nätbutikens första sida. Eller ta bilder över huvud taget..Dammsugade vår stora vardagsrumsmatta, jag blir så glad av färgerna varje gång jag verkligen tittar på den..Vanligtvis är den full av hundhår, man skulle inte kunna tro att vi faktiskt bara har EN liten hund, snarare ser det ut som en hel kennel skulle vältrat sig på mattan..Nåja, hundhåren är i alla fall alla samlade på ett ställe, det är ju positivt.

Färger, ja..har med stort intresse följt med i diskussionen om vita hem är underbara eller hemska..Det råder väldigt delade meningar om detta verkar det som..Vad tycker då jag? Har några gånger försökt göra hemmet helt vitt, men det vill inte lyckas. Färger är bara så viktiga för mig! Vår stuga som vi bor i är väldigt liten så grundfärgerna måste vara ljusa, annars får man ångest. Men färg i detaljerna, det måste jag bara ha! Kuddar, vaser, kanske ljusstakar, dukar, ja något litet som ger färg. Det är förresten underligt hur olika årstider föder ett behov att olika färger; på hösten vill jag ha lila, plommon, orange, olivgrön och samma färger ser man förresten i modet också. Ju mörkare det blir, desto mera rött och guldfärgat vill jag ha, och när vårsolen tittar fram är det grönt och gult som gäller osv. En reporter frågade mig om jag har någon favoritfärg (detsamma har min dotter frågat mig många gånger) och först då upptäckte jag att jag har egentligen ingen speciell favorit. Det går efter sinnesstämningarna, just nu märker jag att lila i alla dess nyanser känns bra, värmer och glädjer. Upptäckte idag en intressant färgkombination; mörk lila och gul passar jättebra ihop! Konstnärsmannen min sade att det är inte så konstigt för de är  komplementfärger, det visste jag inte men gick på känslan. Tog en bild på detta fenomen, få se vad ni tycker!

Det där med lila syns faktiskt också i min nätbutiks nya "look", det var härligt att få gjort en "makeover", jag blev faktiskt jättenöjd! Det är som en triller att öppna sidan efter att alla ändringar är gjorda och se hur det blev, det blir nämligen inte alltid som man tänkt sig..Men nu blev det i alla fall fint, eller vad tycker ni??  Mycket färger hittar ni där också, man kan välja det man tycker mest om! Det är lite som ett färgbad, man låter de olika färgerna påverka ens känslor och stämningar, man blir ju faktiskt påverkad. Men det är ju en hel historia för sig hur olika färger påverkar oss, det kan vi prata om en annan gång. Har alltså inte desto djupare kunskap om det där men det är mycket intressant!

Snart skall vi faktiskt gå och simma med familjen, ja vi är lite galna..Har aldrig i hela mitt liv simmat i september förut, det är rekord! Det är inte så farligt om man håller på alla dagar, dock skall man inte tänka för länge innan man rusar i. Inget för svaghjärtade kan jag tänka mig. Mitt har i alla fall hållit, än så länge..

Ha en skön helg - och njut av alla färger, både inne och ute!

Första gången...

Ja tänk - här skriver jag nu - jag som för ett år sedan inte ens visste vad en blogg betyder..Nu vet jag och har följt med många och blivit fast. Och nu fick jag för mig att jag vill skriva själv också. Har alltid tyckt om att skriva, få se nu hur det går att skriva denna dagbok utan lås, för det är ju lite det som det gäller..

Ja, vad skall jag börja med..varför heter denna blogg prinsessan med doftärten. Ja ärligt talat så vet jag inte riktigt! Det var otroligt svårt att komma på ett vackert och roligt namn, och så tog jag bilder på doftärterna som jag älskar så då blev det så...Doftande blommor är väl härliga, man blir ju alldeles vimmelkantig när man går ut en sommarkväll och det doftar om just doftärter, lövkoja, heliotrop (ja, heter det så på svenska också?)..Vi hade min mans 12-åriga son på sommarlov hos oss och jag lärde honom att dofta på blommorna (som Ferdinand), det var riktigt roligt  att se hur en nästan tonårspojke också njöt. Han kom igen nu till oss och vet ni vad som var bland de första sakerna han frågade? Jo, "finns de doftande blommorna ännu kvar?"

Vem är då jag? Kortfattat så är jag en kvinna på 40 år, född i Turku i södra Finland, har bott 14 år av mitt liv i Malmö och är sedan 1994 bosatt i Kimito, en stor ö här i södra Finlands skärgård. Om ni tittar på Finlands karta så är Kimito en sned fyrkant nästan fast i fastlandet mellan Turku och Helsinki. Jag är gift med John som är konstnär, han målar underbara tavlor med segelbåtar, hav och hamnar och allt möjligt annat. Själv fotograferar jag, har gjort det i över 20 år som hobby men nu har jag blivit egen företagare så det blir mera allvar nu - kanske..Har alltid varit jätteintresserad av inredning och loppisar och har gjort detta också till en del av mitt företag, jag har en nätbutik som säljer just inredningsgrejer, konstfoton och Johns tavlor - och lite annat..

Någon frågade mig om jag har någon hobby - öh, jag kom inte på något mer än fotograferande och det är ju mitt yrke också nu..Måste väl erkänna att just nu är det så fullt upp med jobb och familj så jag saknar inte ens någon hobby! Eller kanske jobbet känns samtidigt som en hobby för det är så roligt.

Oj, den här texten blev väldigt lång, hoppas ni har orkat läsa. Skall försöka skriva mer snart!