Donna é mobile..

Ni får ursäkta om min italienska inte är den bästa men kanske ni i alla fall känner igen rubriktexten, den är ju faktiskt från en känd opera. Översatt betyder det ungefär "kvinnan är ombytlig" (och så hade det något med väderkvarnar att göra, hmm... måste kolla med min man hur det var), dvs ändrar sig ofta. Så nu är det konstaterat att jag är en kvinna alla gånger. Satt idag hur länge som helst och försökte hitta en ny look till både den finska och svenska bloggen. Har nu besökt jättemånga bloggar och en del är jättefina, har jättefin bakgrund. Var har ni hittat dem? Här fanns inte så väldigt många färdiga varianter att välja på men jag kör ett tag med den här fyren, hoppas ni trivs med den också och tycker om att läsa texterna. Det är ju dom som är grejen i en blogg, och så bilderna förstås..Känner att jag får inte bloggen att se ut riktigt som jag vill, och det är väl brist på tekniska kunskaper kanhända..

Funderar om jag skall skriva allt som har hänt sedan sist eller bara de senaste tre dagarna..Om man skulle dra en förkortad historia..Förra helgen var vi till Tavastehus, ca 150 km från vårt hem. Det var en mycket givande resa, huvudsyftet var att närvara vid vår sammankomst för att träffa vänner och få andlig undervisning. Vi är Jehovas vittnen och har tre sammankomster per år, de hör till höjdpunkterna i våra liv. Ni har säkert märkt att andliga intressen kanske inte är på modet direkt nu så det är inte alltid så lätt att vara annorlunda, därför är dessa sammankomster väldigt uppmuntrande för oss. Samtidigt var det också roligt att komma ut och resa lite, vi rör oss inte så hemskt mycket annars så det är festligt när det väl händer. Hann också med ett stort loppis och gjorde ett intressant fynd till nätbutiken, skall försöka få den fotograferad och "inmatad" snart..

Sedan var det meningen att vi skulle åka hela familjen till Raumo (också 150 km från oss) för att min man har utställning där, vi skulle vara där hela veckan. Men det blev ändring i planerna, dottern blev nämligen sjuk. Så mannen åkte ensam, det är säkert första gången under  vår 8,5-åriga äktenskap som vi skall vara åtskilda hela sex dagar..Det var hemst sorgligt att inte kunna följa med, för vi hade sett fram emot resan väldigt mycket. Men det var ju inget att göra åt saken. Dessutom är jag också sjuk nu så det var kanske lika bra, det skulle ha varit jobbigt med två patienter långt hemifrån. Här har också mina föräldrar varit till stor hjälp med allt möjligt från att hämta in ved till att rasta hunden..Hoppas bara innerligt att inte dom också blir sjuka, speciellt när vi nu inte vet vad för slags flunssa vi har fått.

För att trösta mig lite och ha något nytt att hitta på skaffade jag en symaskin från loppis. Jag har länge velat ha en men har alltid tänkt att de är för dyra och jag har inte råd just nu. Men så fick jag för mig att leva lite farligt och köpte en på loppis för hela 15 euro! Men det var faktiskt en hisnande känsla att ha för första gången i livet en alldeles EGEN symaskin! Jag var riktigt eld och lågor, åkte till "billighetsvaruhuset" och köpte tråd och knappar och plötsligt började jag se hela världen genom alla underbara tyger som fanns precis överallt. Vilka MÖJLIGHETER som öppnade sig nu, jag skulle ju kunna skapa precis vad som helst..Kunde knappt hålla mig tills jag kom hem och kunde berätta för dottern och mamma som  var barnvakt vad jag hade köpt.

Ingen handbok medföljde så det har varit intressant att i två dagar försöka lista ut vad man skall göra med de olika knapparna..Backen är fortfarande försvunnen men jag hittade något som går att använda istället..

Nu skall ni veta att jag faktiskt är helt hjälplös på att sy, har väl på allvar sytt senast i grundskolan och det var..ja ganska många år sedan..Dessutom var jag inte på plats när tålamod blev utdelat så jag har faktiskt redan varit på väg att ge upp när det nu inte blev riktigt så som jag tänkt..men skam den som ger sig, något skall jag väl kunna lära mig..

 

Två stycken nåldynor lyckades vi åstadkomma med dottern, hon sydde faktiskt för hand den stora (jag satte dit blomman med knappen) och bra gick det, hon är ju faktiskt bara sex år. Jag sydde min med maskin, inte blev det väl årets konstverk precis men det går riktigt bra att använda. Måste förresten införskaffa lite knappnålar så att vi har något att sticka i dom här.. Under ligger två tyger som jag har tänkt att sy en mjukiselefant av, eller de var faktiskt en body och en klänning tidigare men när jag såg dem på loppis så tänkte jag att de kunde få ett nytt liv..Få se nu hur det går, om det blir bra får ni se en bild senare. Fast det är lite "skämmigt" att visa, det är ju lite som "förstaklassens vårutställning från textilslöjden"..Men men, någonstans måste man ju börja!

Trots att jag är sjuk så tog jag en runda ut på backan, såg nämligen från fönstret något fint jag måste ta en bild av. En pil i buskform som jag enträget klipper ner varje vår och som lika enträget växer upp varje sommar, hade fått så fina färger, de riktigt stack ut. Det var så fint att jag nästan förlät pilen för att den inte gör som jag vill - kanske jag borde låta den växa och bli stor och stolt istället..

 

Samtidigt fick jag också syn på två gulliga små rosenknoppar som trogen höll sig intill varandra som för att söka lite värme - jag uppfyllde deras önskan och räddade dem in i värmen, få sen om dom klarade chocken och slår ut..vackra är dom så här också..

Nu kör vi hostkör med dottern, till och med hunden har börjat nysa (kan en hund också få grisflunssa??), kanske det är av medlidande..Tur att mannen är så långt borta så han inte blir smittad av oss. Han sade dock idag i telefon att han försöker att inte lyssna så noga på mig, för att inte smittan skall överföras via telefon..- ?? Är det DÄRFÖR han inte lyssnar på mig så noga annars heller..