Om utställningar, äpplen och sommarens farväl

Nu har jag inte skrivit hit på länge, eller så känns det faktiskt. Måste erkänna att jag är lite mera flitig med den finska bloggen, om ni skulle vilja kika där också så är adressen www.metsansuloisinpaikka.blogspot.com, skall försöka göra en länk här bredvid om det lyckas..Men nu skriver jag alltså på svenska!

Den gångna veckan har varit ganska hektisk, mannen och jag var och satte upp två utställningar, hans på Villa Lande i Kimito och jag tog ner min fotoutställning på biblioteket i Kimito och så satte vi upp den på biblioteket i Västanfjärd, på samma ö alltså men på andra sidan..Vi jobbar faktiskt ganska bra ihop, mannen och jag, det är kul när man kan det. Jag menar att det är inte alltid som gifta par står ut med varandra när man skall göra sådant här. Bara vi ser till att inte vara hungriga för då så..går det inte så bra längre. Men vi brukar komma ganska bra ihåg att "tanka" innan det blir några inbördeskrig.Trötta var vi dock efter allt jobb, så trötta att vi körde nästa ända hem (15 km åt ett håll) innan vi upptäckte att vi glömt mannens bil i Kimito (vi hade samåkt i min bil till Västanfjärd). Det kändes faktiskt ganska otäckt att verkligen inte komma ihåg en så väsentlig sak..så det var skönt att komma innanför hemmets väggar och bort från ratten och trafiken. Jag menar att om man är så vimsig så är man kanske inte så bra förare heller..här några bilder från utställningarna:

 

 

 

Om ni har vägarna förbi Kimito så välkommen att besöka utställningarna!

Vi har haft ett par frostnätter och nu är det på allvar dags att ta farväl av sommaren. Mina blommor blommade så fint ännu, pelargonerna, heliotropen, gladiolerna, solrosorna, så det kändes verkligen vemodigt att komma ut efter den första frostnatten. Dock har frosten sina vackra sidor också, likt en konstnär försilvrar den bladkanter och grässtrån. Jag sprang faktisk ute med kameran iklädd nattlinne och sandaler och var lite rädd för att bli skjuten. Hörde nämligen älghundens upphetsade skall alldeles i närheten. Men lyckligtvis gjorde jägargänget den kloka slutsatsen att älgar brukar inte fotografera, i alla fall inte i nattskjortan, så jag överlevde. Fötterna höll dock på att frysa, man är ju lite galen när man springer nästan barfota i frosten..

Några bilder från den rundan:

 

 

 

Jag fick härliga äpplen av min vän Orvokki (tackar och niger) och idag gjorde jag "latmanspaj" av några av dem. Jag är faktiskt ganska lat i köket, men äter gärna goda saker. Så jag brukar göra smulpaj till efterrätt ganska ofta. Om du som läser också känner för en enkel och snabb efterrätt, kommer reseptet här:

äpplen (jag har en ugnsform som är Ø 23 cm och 7 cm hög och i den går den ca 6 medelstora äpplen)
2 dl vetemjöl
2-3 matskedar socker
75 gr smör
(1/2 dl hackade nötkärnor och kokosflingor om så önskas)

smörj ugnsformen. Om du har utländska äpplen skala dem, inhemska kan man använda med skal. Skär äpplena i ganska små klyftor. Ta så många äpplen att formen blir nästan full, äpplerna "försvinner" i ugnen. Blanda mjukt smör med vetemjöl, socker (och nötkärnor och kokosflingor om du vill, blir gott) till en smulig massa och bred den på äpplena.  Grädda i ugn i 200 grader i ca 30 min eller tills pajen fått vacker färg och äpplena är mjuka. Man kan också ha pajen i ugnen i t ex 175 grader och lite längre tid, då bränns det inte så lätt.

Serveras ljummen med vaniljsås eller glass. MUMS!

 

Och med dessa bilder önskar jag er alla ett riktigt härligt veckoslut!