keskiviikko 2. joulukuuta 2009

Extreme makeover

Det är väldigt inne nu med "extreme makeover" (kommer faktiskt inte på något uttryck på svenska åt det, finns det?), både i tidningar och tv ser man hur det görs om hemma hos folk så dom knappt hittar hem efteråt. Har ibland följt med den amerikanska versionen av det här, och jag erkänner, jag gråter varje gång den hårt prövade familjen stiger in i det helt omgjorda hemmet. Sedan finns det ju faktiskt lite mindre dramatiska hmm..."omgörelse-program" (hihi, där fick ni ett ord som heter duga..), och det är alltid roligt att titta på "före" och "efter"-bilderna.

Men vad gör man om man inte har råd eller möjlighet att få hem en "omgörelse" men man skulle vilja ha en? Nu skall jag helt gratis dela med mig av en helt kanon-idé som jag har kommit på. Så nu skall ni känna er välkomna till vårt omgörelse-objekt, köket hemma hos ett företagarpar. "Situationen är helt ohållbar, vi behöver verkligen hjälp omgående med att få livet i köket att fungera bättre" säger mamman i familjen. Så vi sätter igång, men först måste vi ju visa en "före"-bild för att ni skall uppfatta hur stor förändringen måste bli:



Ja ojojoj, här behövs verkligen handgripliga insatser om det skall bli något..Så teamet sätter igång och jobbar och de håller på i timmar, det hinner bli mörkt ute innan allt är färdigt. Men resultatet är fantastiskt, eller vad säger ni om det här:




Vilken förändring! Vilket lyft! "Tack", säger mamman med tårarna rinnande utmed kinderna (efter att SJÄLV ha DISKAT upp allt, öh, ursäkta mellankommentaren). Och medan sluttexterna rullar så lämnar vi den lyckliga familjen att njuta av deras nya fina kök och beger oss mot nya hem som skall räddas...

Ja skämt o sido, det kan faktiskt ibland räcka med att man städar. I alla fall hos oss. Jag får världens ryck att göra om precis allt men det går ju inte. Så då städar jag istället, och diskar, och det brukar lätta. Allt är fint sådär ett par timmar. Tiden efter städningen brukar familjen alltid få något ångestfyllt i blickarna för att jag håller på och jagar dem (nämen släng nu inte smulorna på golvet, jag har ju just städat. Måste du faktiskt ha två stekpannor, jag har just diskat. Kan vi försöka äta så att inte tomatsåsen hamnar på duken, jag har just bytt den). Men dagen efter brukar det ha lugnat ner sig igen (nä det gör inget om det blev en fläck, den duken är redan smutsig ändå. Kom in med skorna på, här är inte städat (idag). Ta nu ett nytt rent glas, jag diskar sedan). Jag har nog lite neurotisk relation till städning. Det är liksom en spegling av hur mitt huvud ser ut. Rörigt och smutsigt hemma, rörigt i huvudet. Rent och tomt hemma, tomt - nämen hur var det nu..

Slutligen för att det skall någonstans finnas ett bevis på att det är då och då rent och städat även i vardagsrummet så sätter jag in denna bild:




Vi har faktiskt så litet hus att man borde egentligen ställa sig utanför fönstret för att få med hela rummet, eller kanske man kunde använda ett sådant där fisheye-objektiv..Nä jag luras bara, i själva verket har jag bara städat en smal remsa av rummet för att få en bild med "låtsas-ordning" - till vänster och höger utanför bilden finns högar med saker som rasade ner så fort denna bild var tagen. Sedan får ni tro vad ni vill..

2 kommenttia:

  1. Oj, vad härligt kök! Snygg färg på skåpluckorna!

    VastaaPoista
  2. Hej Persilja! Vad roligt att du tyckte det - har faktiskt inte tröttnat på det själv heller, fast färgen är sådär intensiv.

    VastaaPoista